Skåneland svenskt 1332-1360?

I flera populärlexikon finns ett ofta upprepat faktafel. Man kan t ex läsa följande i Bra böckers (4:e upplagan): "Efter ett upprop mot denne [greven av Holstein] hyllades Magnus Eriksson 1332 som kung även av Skåne, varigenom landskapet förenades med Sverige, tills Valdemar Atterdag 1360 återerövrade det." Så här står det i Bonniers multimedialexikon: "I början av 1300-talet pantsatte danskarna Skåne till greven av Holstein, men panten löstes av den svenske kungen Magnus Eriksson. Därigenom blev Skåne svenskt första gången." I Norstedts uppslagsbok (2000) ser man: "[Skåne] Tillhörde Danmark till 1658 med undantag av åren 1332-60 då det var förenat med Sverige."

Jag har dock hittills inte hittat ett seriöst historiskt verk, med särskild fördjupning beträffande Skåne, som säger samma sak. Jag har då grävt en del.

Förutom sakförhållandena, som alla som jag känner till beskrivit - en personalunion mellan tre riken/länder - så finns det de historiker som aktivt varnat mot svepformuleringar av typen "Skåne blev svenskt" ovan. Här är några exempel:

Jonny Ambrius (Skånelands historia - i fickformat, 1997, s 23) skriver: "Skåne är från och med nu i union med Sverige, men icke en del av Sverige!" och (Skåneländsk historisk handbok, 1998, s 22): "Skåne förenades därmed med Sverige i en personalunion men kom inte, som så ofta felaktigt anges i historieskrivningen, att läggas in under det svenska riket enligt terminologin realunion."

Harald Lindal (Skånes historia - med Blekinge och Hallands, 1964, s 60-61) skriver: "Skåne blev dock [trots att Magnus Eriksson köpte upp holsteinarnas pant] inte något svenskt landskap utan var i union förenat med Sverige. Här skulle den skånska lagen gälla, och Skånes riddare och ädlingar fick ej uppbådas till krigstjänst utanför landskapet."

Lars Tengberg skriver i Skånsk historia (2000, s 38) att på ett möte med Magnus Eriksson i Helsingborg 1340 så skedde följande som en särskild handling: "Skåne blev dessutom erkänt som ett självständigt land i union med de två övriga länderna, Sverige och Norge."

Så här sa historieprofessor Harald Gustafsson på ett föredrag 2001-05-30 på Kulturen i Lund: "Ibland säger man att Skåne blev svenskt då [1332]; det är väldigt missvisande." Han fortsatte man att säga att man lika gärna kan säga att det blev norskt. Eller att Sverige blev norskt etc. Alla kombinationer blir möjliga i så fall för att beskriva denna personalunion. Så exemplifierade Gustafsson.

Däremot skriver www.ts.skane.se, Medeltiden, att "Det såg ut som om personalunionen var på väg att omvandlas till en realunion, alltså att Skåne, Halland och Blekinge skulle bli en del av Sverige." Men det hann alltså aldrig inträffa, min komm."