Internetröstning i parlamentsval

Estland blir det första landet i världen att införa internetröstning i ett parlamentsval rapporterar DN i "Estland röstar via internet". Datumen för internetröstning är den 26 - 28 februari; det ordinarie valet hålls den 4 mars. Äntligen, kan man säga.

Jag har i och för sig varit tveksam länge. Jag har menat att just valet är den institution som ska elektronifieras sist av alla p g a att det är en så oerhört känslig process. Där är ett viss mått av konservatism positivt. Sättet vi gör det på idag fungerar och det är inga större problem att en gång vart fjärde år göra en tur till en vallokal i närmsta skola eller bibliotek. Men då utgår jag från ett gammalt sätt att se på val och vad val kan vara.

Nu är vi tekniskt framme vid att kunna sköta även detta med Internet. Om jag kan hantera tiotusentals och hundratusentals kronor hemifrån med hjälp av bank-id, ska det också gå att rösta. Fördelarna är följande:

• Miljöskäl (transporter till vallokaler, papper för valsedlar, transporter av valsedlar till 5783 vallokaler).
• Snabbare valresultat inklusive alla personval. Analysen och eftervalsdebatten kan börja när intresset är som högst.
• Troligen högre valdeltagande och möjlighet till utökad demokrati i form av fler omröstningar. Man behöver inte heller längre "samla" frågor - och därmed splittra fokus - för att få rimligt valdetagande.
• Små partier kommer i én teknisk mening på lika fot med stora när den omfattande distributionen av valsedlar blir mindre viktig. Det ger en mer dynamisk demokrati där de stora partierna måste anstränga sig för att försvara sina röstetal.
• Utlandsröstande lättaregörs.

Vivan Nilsson, informationschef på Valmyndigheten, är dock mycket skeptisk. Hon menar att det är en säkerhetsfråga. Hon säger också: "Om valresultatet blir lite märkligt, hur skulle folk tro på det som bara stoppas in i en maskin?"

Men hur funkar det idag då? Vi har ju Valdatasystemet och vi förväntas alltså tro på sammanställningen som helt ligger i datorer redan. Inte hjälper det mig att det ligger ett antal tusen fysiska valsedlar i min vallokal då, som jag möjligtvis kan få lov att verifiera senare.

Det har, enligt Nilsson, "i Sverige aldrig varit på fråga att svenskarna skulle få rösta hemifrån".

Problemet med svensk demokrati är att så många är så övertygade om dess förträfflighet att det sker mycket få förändringar. Men få länder i EU har troligen en så begränsad demokrati som Sverige. Mellan valen med fyra års mellanrum förekommer t ex ingen formell input från invånarna utom i EU-valen; jag tror det är unikt inom unionen. Nu naggas yttrandefriheten dessutom i kanten bl a när sverigedemokraterna hindras i sitt valarbete, t ex genom att inte kunna annonsera på samma villkor som andra eller ha tillträde till skolor som andra partier. Det finns många andra exempel på hur yttrandefriheten står mindre stark än på länge.

Rent tekniskt kan vi, genom att införa internetröstning, på ett sätt förändra svensk demokrati i positiv riktning.

Sverige bristfällig demokrati

"Sverige mest demokratiska landet" var rubriken och innehållet i en artikel i DN 2006-11-23. Slutsatsen dras av den brittiska tidningen the Economist. Det enda landet av de tidigare 15 EU-länderna som anses vara en bristfällig demokrati är Italien.

Det hela är mycket underligt. Hur kan ett land där författningen kan ändras utan folkomröstning anses mest demokratiskt? Demokratin börjar där. Obligatoriskt författningsreferendum är grundbulten i all demokrati. Det har t ex Schweiz och Danmark.

Sedan är parlamentsval och tillämpningen av IR & R (folkinitiativ, populärt veto och återkallande av politiska mandat) det som man ska titta närmast på. Parlamentsvalen fungerar bra i Sverige, men IR & R saknas helt. Sverige ska m a o placeras i andra klassen som "bristfällig demokrati", inte som "fullständig demokrati". I den senare klassen hör Schweiz och, kanske Italien, hemma. Se mer i en tidigare artikel som jag skrivit om "Direkt demokrati i Europa"

En annan relevant fråga är om inte en hög demokratinivå också kräver en välfungerande decentralisering av samhället.

Sist men inte minst undrar man hur skolors portning av sverigedemokrater, förbud mot sverigedemokratisk bussreklam, censur (av barnporr, i dagsläget) hos bredbandsoperatörer, departementskontakter för att stänga en sajt med Mohammedteckningarna, censuren av The Pirate Bay m m - finns massor med exempel - går ihop med att vara mest demokratiskt.

Direkt demokrati i Europa

För mig består en fullt fungerande organisatorisk demokrati, på nationell, regional eller kommunal nivå, av två delar: (1) regelbundna val och (2) de tre direktdemokratiska institutionerna (a) populärt initiativ, (b) fakultativt referendum och (c) recall - (tillsammans kallas de "I, R & R" på engelska). Alla delar är nödvändiga.

(a) Populärt initiativ innebär att en tillräckligt stor andel av medborgarna genom underskrifter kan tvinga fram en folkomröstning i en ny fråga. Medborgarna formulerar oftast frågan själva.

(b) Fakultativt referendum - kallas också för populärt veto - innebär att en tillräckligt stor andel av medborgarna genom underskrifter kan tvinga fram en folkomröstning innan en lag kan träda i kraft. Vanligtvis gäller alltså en representativ församlings lagar inte direkt, utan det finns en tidsperiod (i Schweiz, tre månader, på den nationella nivån) under vilken folket kan lägga in sitt veto.

(c) Recall - det finns ingen bra översättning - innebär att en tillräckligt stor andel av medborgarna genom underskrifter kan tvinga fram en folkomröstning beträffande om nyval ska ske eller inte. Det är alltså ett sätt att dra tillbaka förtroendet för de representanter som sitter i en folkvald församling.

Schweiz brukar nämnas som ett föredöme vad gäller direkt demokrati. I Schweiz finns populärt initiativ (100 000 underskrifter krävs; egentligen, knepigt nog, bara vad gäller att ändra konstitutionen, men ingen fråga är för liten) och fakultativt referendum (50 000 underskrifter tvingar fram en folkomröstning om ett lagförslag). Det finns inget egentligt recall på den nationella nivån, men indirekt kan schweizarna tvinga fram nyval genom att formellt be om en totalrevision av konstitutionen. Egentligt recall finns på delstatsnivå i vissa kantoner. Kantonerna och kommunerna har f ö vanligtvis mer snarare än mindre direkt demokrati än på den nationella nivån.

Ungefär hälften av USA:s delstater har initiativ, referendum och recall. Kalifornias tillämpning är mest känd. I Europa har Italien populärt veto (500 000 underskrifter), men inget initiativ eller recall. Tyskland och Nederländerna har varit ytterst nära att införa populära veton under 90-talet, men det har hittills inte blivit något alls. Förutom Schweiz, Italien och Lichtenstein är det mest europeiska stater i öst som har direktdemokratiska institutioner. Det gäller Slovenien och Lettland och delvis också Litauen, Slovakien och Ungern. Jag har inte tillräcklig information om läget i f d Sovietunionen förutom att jag vet att vissa direktdemokratiska institutioner finns i Ryssland. Denna fyra år gamla text från juni 2002 ger mycket information om direkt demokrati i Europa.

[ Andra bloggar om: folkomröstning, folkomröstningar ]