Agera regionalt

Samer, men inte Skåneländska flaggan

2010-01-02T15:38:00.005+01:00

Nästa år finns ett antal viktiga dagar att komma ihåg. Lokaltidningen Lund ("Dagar att minnas kommande år", Anna Sandqvist, 2010-12-30, v 52) listar dem: "Som vanligt finns det en rad högtidsdagar och bemärkelsedatum under året. Här är några av dem (ganska många faktiskt)."

Där nämns Luciadagen, Mors dag och Kanelbullens dag. Men också Surströmmingspremiären och "Fettisdagen. Semlor alltså!" anses viktiga för Lund. Där nämns Samernas nationaldag (instiftades vid en samekonferens 1992) och flaggan utgör artikelbilden. Däremot nämns inte Skåneländska flaggans dag, i år 18 juli, som har firats sedan 1967.

I Skåne är man fantastisk på att undertrycka sin kultur och sina symboler.

Gränshinder röjs i tysthet

2009-10-13T02:57:00.004+02:00

Jag är inte jätteimponerad av socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrson (M). Men hon har gjort lite mer än föregångarna faktiskt. Nu läste jag att det röjs en del gränshinder i tysthet ("Gränshinder röjs för bropendlarna", Sydsvenskan 2009-10-13).

Husmark Pehrson planerar även göra en lista över sina prestationer i slutet av mandatperioden. Hon understryker samtidigt "att vissa gränshinder aldrig kan försvinna. Det gäller bland annat hinder som är en följd av att Sverige och Danmark har olika regler för pensionsålder och föräldraförmåner."

På sätt och vis är det rimligt vad hon säger. Olika regioner har olika regler och i gränserna mellan dem så är skillnaderna i sig ett "naturligt" hinder. Ändå, skulle man kunna tänka sig att pensionsålder och föräldraförmåner beslutas regionalt (och därmed kan anpassas till Danmark). Det är dock inte trivialt eftersom socialförsäkringssystemen sitter ihop och det är, enligt mig, ett av de mest rimliga områdena för nationalstater att syssla med.

Kollar man faktarutan "Så är läget för gränshindren" längst ner så blir man ändå lätt förvånad över vissa enkla problem som är "vilande/avvaktande" (= man har tillfälligt gett upp om dem). Dubbelbeskattning av kulturarbetare är ett. Kreditvärdighet för gränspendlare är ett annat. Och så nämner man indirekt det vansinniga "utlandsportot" till Köpenhamn.

VI får se vad ministern kan stoltsera med i september 2010. Då är det avräkning. Passande nog bara tre månader innan Citytunneln, då vår region får en nystart.

Öresundsexpert klarar inte ut "det skånska"

2009-10-10T22:57:00.004+02:00

Anna Holm, vd för den "svenska delen" av danskägda pr-byrån Mannov, intervjuas i dagens Sydsvenskan "Öresundsbevakning döms ut av vd" (2009-10-10). Hon menar att medierna misslyckas i sin bevakning av Öresundsregionen. Hon säger: "Det är totalt vattentäta skott mellan svenska och danska medier. Det har gjorts försök, men de har lagts ner och sedan har det inte hänt så mycket."

Det är säkert sant; det förvånar mig inte alls, och det är bra att det sägs. Nationalstaten lägger ett jättelikt filter på i stort sett alla samhällstankar i ett land. Staten sätter en kultur och ett perspektiv. Det gäller media också förstås. Det är alltså bra att Holm påtalar problemet.

Samtidigt är det symptomatiskt att hon inte ens själv, som jobbar med de här frågorna, kan klara ut det enklaste i språkbruket. Hon säger: "Svenska journalister är mycket mer intresserade av regionen än de danska." Jag vill påstå att det inte är alls sant. Svenska journalister är generellt inte intresserade alls; däremot är skånska journalister det. Hon säger: "I Sverige var Öresund en möjlighet, vägen till andra sidan och kontinenten." Det tror jag är lika fel. I Sverige anses Öresund bara vara ett projekt för skåningarna längst i söder.

Krånglig logik är i och för sig inte så förvånande från någon som arbetat som informationschef på Öresundsbrokonsortiet och som rimligen haft som huvuduppgift att förklara varför det är helt ok och till och med bra (för integrationen?) att det ska kosta 790 kr tur och retur för en privatperson att i bil resa över Öresundsbron samtidigt som inte en enda annan väg i det ena landet är brukarbetald.

Ett äkta gränslöst Europa tack

2009-05-08T01:46:00.006+02:00

26 av 39 av EU-valets toppkandidater vill att införselkvoterna beslutas nationellt. Flera av de som inte vill det, bl a de tre folkpartisterna i undersökningen, vill ändå sänka spritkvoterna. Det rapporterar Sydsvenskan ("Enade i kampen om spriten" (2009-05-08). Bara moderaterna tycks ha en liberal syn på alkoholen.

Idag får 10 liter starksprit, 90 liter vin och 110 liter öl för privat bruk fritt föras över gränserna. Den ansvarige kommissionären Lazlo Kovacs vill faktiskt helt avskaffa begränsningen för hur många flaskor som får föras över gränserna för ”privat bruk” inom EU.

Jag menar att det hela är mycket negativt. Vi bör ha ett gränslöst Europa - ett äkta gränslöst Europa. Det bör inte finnas någon begränsning alls för antalet flaskor man får föra med sig. Så länge EU har en siffra kommer man att diskutera den siffran snarare än varför just gränserna ska hindra alkoholtransporter. Det är också svårt att förstå varför det ska finnas en begränsning för antalet flaskor man får föra med sig för kommersiellt bruk. Det finns regler för försäljning inom länderna och det ska få variera; men det räcker.

Mer (!) gränskontroll i Pomerania

2009-05-03T16:07:00.007+02:00

Lite positivt är att det i sommar inte blir några väktare som kontrollerar ankommande bilförares nykterhet i Ystads hamn. Lagstiftningen dröjer, i alla fall till nästa år ("Väktares nykterhetskontroller dröjer", Sydsvenskan 2009-05-03). Tyvärr kan man också läsa: "Men nykterhetskontrollerna vid landets gränser har ändå skärpts sedan tullen numera får utföra alkoholutandningsprov."

Det är inte önskvärt att Europas gränser ytterligare accentueras genom olika typer av gränskontroller. Europa ska vara gränslöst på alla sätt, inte bara vissa. Det finns poliser som precis som vanligt kan föra alkoholmätningar både inom Sverige och inom Polen. Kontroller bör inte finnas i en unik form vid nationalstaternas gamla gränser.

I Schengen-samarbetet löste man detta genom flygande dokumentkontroller, ibland nära gränser. Det bör även vara principen här. Saknas det resurser så ska resurser till polisen tillskjutas; det är inte gränsen i sig som ska få en ny avskiljande funktion.

Särskilt när vi talar om Euroregion Pomerania motverkar nya kontroller inom regionen idén. Det finns andra lösningar.

Valborgseldar en Mälardalstradition

2009-04-30T12:32:00.006+02:00

Det kan just idag vara intressant att veta att det s k 'v a l b org' ('siste april' på skånska) som firas med eldar egentligen är en Mälardalstradition som ersatt de gamla skåneländsk-danska midsommareldarna. Idag är det nästan inga skåningar som ordnar midsommareldar. Så här skriver Nationalencyklopedin (NE) om "Skåne:Folkkultur":

S:s traditionella kultur uppvisar åtskilliga drag som ger den enhetlig prägel och profilerar den mot förhållandena norr om den forna riksgränsen mot Sverige och samtidigt förenar skånskt och danskt. [...] Från folksedens område kan nämnas midsommareldarna, som här sent ersattes av valborgseldarna.

Om "Årseldar" skriver NE:

Det i Europa (samt i angränsande delar av Asien och Afrika) vanligaste är midsommareldar (se >midsommar), som i Sverige i senare tid främst förekommit i f.d. danska eller norska landskap men tidigare troligen haft vidare utbredning. [...] De numera helt dominerande årseldarna är valborgsmässobålen, som från början bara fanns i landskapen kring Stockholm, dit de troligtvis införts av tyskar från Lübeck."

Samma budskap ger NE när man skriver om midsommareldar under uppslagsordet "Midsommar":

"I Norden har de fortlevt i Danmark, Norge och delar av Finland samt till nyligen även i Skåne, Bohuslän och Jämtland. I resten av Sverige har de trängts ut av valborgsmässo- och påskeldar."

Sd varnar för skånskt kontor i Bryssel

2009-04-28T17:50:00.011+02:00

Det pågår ett sammanträde i regionfullmäktige. Ärende 10 på dagordningen lyder "Region Skånes internationella arbete". Det handlar till stor del om etablerandet av ett eget skånskt representationskontor i EUs huvudstad Bryssel.

Idag finns redan ett representationskontor för södra Sverige i och med att Sydsam har ett kontor. I Sydsam ingår regionerna och regionförbunden i Skåneland och Småland. Uno Aldegren kritiserade i debatten att Region Skåne skulle ha ett eget kontor och tyckte istället att kontor borde kunna vidareutvecklas (någon annan i diskussionen beskrev i dagsläget Sydsams nuvarande kontorssammarbete som "på sammanbrottets rand").

Jerker Swanstein (m) - faktiskt just nu ordförande i Sydsam - gav Aldegren ett svar som var mest tekniskt och pratade svävande om att fler regioner kunde komma med i en sammarbete om kontoret senare. (Givetvis skulle Swanstein och borgarna vinna omröstningen om att etablera ett skånskt kontor under sammanträdet.)

Undertecknad ser ingen större poäng i att Skåneland och Småland har ett gemensamt kontor i och med Sydsam, eftersom det inte finns en sådan region i Sverige. Det är mest ett stycke område som råkar sitta ihop geografiskt. Det är istället logiskt att väldefinierade historiska, kulturella och ekonomiska regioner har representation som fokuserat kan definiera och driva egna frågor i Bryssel. Skåne är en sådan region.

Lars Johan Hallgren (sd) såg i debatten samma farhågor som undertecknad ser som en möjlighet. Han varnade på sin breda skånska för ett eget skånskt kontor som "ett led i införandet av Regionernas Europa". Han sa: "Vi kommer i sverigedemokraterna att göra det yttersta för att det inte kommer att ske." Hallgren var i ett replikskifte med Aldegren rädd för att nationalstaterna ska upplösas. Han sa att det var uppenbart att avsikten med EU att vi "ska slå sönder nationalsstaterna" och såg det som ett (stort) problem. Aldegren sa att det fanns inga sådana tendenser i EU idag.

Jag kan inte låta bli att jämföra sverigedemokraternas varningar för en skånsk identitet med medieaktuelle nyblivne doktorn Fredrik Perssons varningar. Jag uppfattar det som att det handlar om samma rädsla och samma nationalistiska grundsyn, dock i delvis olika förpackning.

"Alla delar av landet kan inte vara med"

2009-04-25T11:08:00.004+02:00

Mona Sahlin presenterade igår Socialdemokraternas tio viktigaste talespersoner fram till valet nästa år. Inga skåningar fanns med. Sydsvenskan rapporterar ("Skåne blir utan talan i S-toppen", 2009-04-25). Partisekreteraren Ibrahim Baylan (S) säger:

Alla delar av landet kan inte vara med.

Är inte det en fin sammanfattning av Skånes ställning i stort i Sverige i så många sammanhang?

Øresundsuniversitetet räddar när Nordiska rådet förstör

2009-04-23T00:37:00.005+02:00

Man kan undra vad Nordiska rådet sysslar med. Minska gränshinder i Norden kanske. Eller vara pådrivande för att införa dem? Sydsvenskan rapporterar i "Plugga i Danmark – tenta på svenska " (webb 2009-04-22) att Nordiska rådet "tidigare hotat med att slopa rätten att skriva tentor på sitt eget språk i de andra nordiska länderna".

Nu är den rättigheten räddad för Öresundregionens studenter, men inte av Nordiska rådet...utan genom ett regionalt initiativ i regionen:

"Enligt ett förslag från samarbetsorganet Øresundsuniversitetet ska möjligheten finnas kvar – oavsett vad Nordiska rådet kommer fram till. Danska studenter i Skåne ska få skriva tentor på danska, och svenskar på Själland ska få skriva på svenska."

Det är ytterligare ett exempel på att vi måste marginalisera inflytandet och beslutanderättigheter som "nordliga" organisationer och myndigheter har över våra liv. Det är bara här i regionen som vi förstår våra problem och vår situation och som vi bör ha rätt att besluta om dem.

"Skåne" är nu "svenska sidan" i media

2009-04-21T16:34:00.004+02:00

Ett litet exempel på hur det nationalistiska språkbruket har blivit norm i media ser man i artikeln "Danska spår bakom sena Öresundståg" (Sydsvenskan 2009-04-21). Det handlar bara om Själland och Skåne, men journalist och rubriksättare gör om de regionala företeelserna till delar av och egenskaper tillhörande de respektive nationalstaterna.

Det handlar således om "danska sidan" respektive "svenska sidan". Tågen kommer och går till ett obestämt "Danmark" istället för till Köpenhamn eller Själland. Etc. Det här är normalspråk i media idag. Så upprätthåller man de nationaliserande mentala barriärerna inom vår region.

Ett exempel på en artikel med bättre språkbruk är "Gå över vatten efter vin" (Sydsvenskan webb, 2009-04-22). Jag bara undrar om det "Nästan undantagslöst står provflaskor framme i danska kvalitetsbutiker för vin och sprit" eller om det "Nästan undantagslöst står provflaskor framme i själländska [köpenhamnska?] kvalitetsbutiker för vin och sprit". Skulle avgjort kunna vara en skillnad, men det vet jag inte om det är.

Och så tror jag att det mer precist är själländarna eller köpenhamnarna som "har upptäckt hur bra priser det är på viner på Systembolaget" snarare än danskarna i gemen. Citaten i artikeln om "svenskar" hit och dit som åker över kan inte journalisten lastas för utan kommer från fördomsfulla danskar som inte ser Skåne och våra städer för alla "trän".

Piratister vanhelgar Karl X Gustav–statyn

2009-04-18T13:19:00.010+02:00

Ett trettiotal personer demonstrerade i Malmö idag (de var för övrigt 200 i Lund) mot gårdagens dom mot the Pirate Bay ("Demonstrationer i Malmö och Lund ", Sydsvenskan webb 2009-04-18). De samlades på Stortorget och "hängde upp en piratflagga och vimplar på Karl X Gustav–statyn, och blåste upp svarta ballonger".

På sista tiden har jag tänkt på hur mycket nytt tänkande som går i samma riktning. Här är det piratisterna som man kan se "vanhelgar" Karl X Gustav–statyn, en symbol för det gamla statiska och auktoritära samhället. På presskonferensen med den upphovsrättsligt fällde västergöten Peter Sunde fick man höra att han vägrade åka till Stockholm och bli intervjuad eftersom han avskyr staden ("Stockholm sucks", 24'25):

The idea of this press conference [at home in Limhamn, Skåne] is... First of all, that I don't want to go to Stockholm, because I hate Stockholm, and all the media kind och expects you to be there, beause there is this elite of people in Stockholm that kind of says that "but why aren't you here, you are supposed to be here so we don't have to travel and spend time on you".

Det är en del av den nya tiden. Vi bryter upp från det gamla samhället. 1900-talet är slut också som "idé" och därmed skakar nationalstatsprojektet på så många sätt.

Birro och medborgarnationalismen

2009-04-15T23:36:00.006+02:00

Marcus Birro om Eritreafängslade svenske (och eritreanske - dubbelt medborgarskap) medborgaren Dawit Isaak i Kvällsöppet med Ekdal ikväll (TV4, 2009-04-15): "Varje medborgare är en ambassadör för sitt land överallt på jorden."

Det är förstås trams - vi är oss själva och representerar oss själva och inget annat. Men tydligare än så kan väl inte den svenska extrema medborgarnationalismen uttryckas?

Varför följer UB KBs regler och inte tvärtom?

2009-04-13T22:21:00.003+02:00

Både Universitetsbiblioteket i Lund (UB) och Kungliga biblioteket i Stockholm (KB) är enligt lag skyldiga att spara allt tryckt material som ges ut i Sverige. I Lund ska materialet göras tillgängligt för hemlån, det behöver inte KB.

Nu säger bibliotekschefen på UB, Christina Friström - beträffande utlåning av barnporr - att "Vi följer KB:s regler. Ändrar de sin policy ändrar vi vår också." ("Bibliotek håller hårdare i barnporr", Sydsvenskan 2009-04-13). Det är en variant på "om det regnar i Stockholm bär skåningarna paraply".

Varför följer UB KB och inte tvärtom? Och varför behöver man inte ens förklara en sådan sak som bibliotekschef eller som tidning?

Roslund och "svenska värderingar"

2009-03-26T01:00:00.005+01:00

Carl Axel Roslund menar att nämnders och förvaltningars myndighetsutövning tar för mycket hänsyn till aparta värderingar och synsätt ("Aparta värderingar breder ut sig", Sydsvenskan 2009-03-26). Han talar givetvis om invandrarkulturer. Jag kan ha viss förståelse för hans idé att vilja skydda individer inom vissa grupper mot könsförtryck, hederskultur m m. Jag förstår det problem han syftar på. Men han säger också att "i Sverige gäller svenska värderingar".

Det gläder mig att se den socialdemokratiska stabschefen Julia Janiec hugga tillbaka: "Som om det fanns en uppsättning svenska värderingar som var statiska över tid, och som om synsätt från andra kulturer per definition var något negativt."

Särskilt i Skåne har vi dels rester av en skånsk äldre kultur och dels en försvenskande invandrad kultur som uttrycker delvis olika syn på tillvaron. Det är inte rätt av Roslund att föra fram den svenska kulturens värde på - som jag menar man att rimligtvis måste läsa det - bekostnad av den regionala kulturen. Och i Skåne möts inte bara det skånska och det rikssvenska utan också invandrarkulturer i en trevlig blandning. Självklart ska alla hålla sig inom lagens gränser.

Konsumentverket: närproducerat handlar inte om land

2009-03-25T23:20:00.007+01:00

Konsumentverkets jurist, Mattias Grundström, uttalade sig i Svenska Dagbladet idag ("Närproducerad barnmat kommer inte från Sverige", 2009-03-24):

Men även om frukten hade kommit från Sverige är det inte självklart att den borde benämnas närproducerad enligt Mattias Grundström.

– Det är olämpligt att kalla en produkt det om råvarorna inte är lokala. Kommer råvarorna från Kiruna ska de inte inte marknadsföras som närproducerade i Stockholm.

Den kommentaren kan nog behövas. Ovan i artikeln har nämligen Sempers informationschef, Camilla Björk, menat att de kan kalla sin barnmat närproducerad eftersom "Vi är det enda barnmatsföretaget som producerar alla våra ekologiska produkter i Sverige".

Liakså, när Svenska dagbladet håller omröstning i anslutning till artikeln likställs "närproducerat" och "lokalt" med "Sverige" och ställs mot "utlandet": "Är det okej att kalla mat närproducerad även om råvarorna kommer från utlandet? Ja, om maten paketeras i Sverige. Nej, råvarorna bör vara lokala."

Undertecknad har länge uttryckt kritik mot den svenska matnationalismen. I en äldre artikel i Sydsvenskan kunde man läsa att "Kravmärkning missgynnar danska produkter" (2007-08-01). Restaurang Brogatan i Malmös krögare, David Kallos, hade då hoppat av Krav-märkningen. Den märkningen har i praktiken stoppat produkter från att produceras lokalt, t ex på Själland, för att istället importeras längre sträckor ifrån, framför allt från Mälardalen:

Krav är en svensk märkning, som gynnar svenska produkter - gärna från Mälardalen - på bekostnad av bra ekologiska produkter från Skånes närområde. [...] Ekologiska tomater som odlats och säljs i Danmark är inte Kravmärkta. Det är inte heller gurkor från Tyskland.

– Jag tycker inte att svensk mat är bättre än annan. Det finns bra svenska livsmedel och det finns dåliga svenska livsmedel. Det finns duktiga producenter i Sverige och det finns duktiga producenter i Frankrike. Nationalitet är inte ett kvalitetsbegrepp. För oss i Skåne finns några av de bästa producenterna i Danmark och i norra Tyskland. Där finns duktiga grossister på ekologiska produkter och där finns närodlat, förklarar David Kallos.
– Krav är en svensk märkning. Det är förlegat att i Sverige hålla kvar en svensk märkning - det finns ju EU-blomman också. Kravs regler för restaurang gör det väldigt svårt att använda exempelvis danska producenter, medan reglerna uppmuntrar en att använda produkter från Mälardalen, säger David Kallos.

Regionala bedömningar är ok

2009-03-22T12:52:00.007+01:00

Sydsvenskan rapporterar att godtycke får avgöra vilka asylsökande som får bli kvar i Sverige ("Godtycke avgör vem som får stanna", 2009-03-22).

Migrationsdomstolarna infördes för snart tre år sedan och syftet var att öka rättsäkerheten. Redan från början kom kritik om ojämn bedömning. Det konstaterades att domstolarna i Stockholm, Göteborg och Malmö dömde olika. Det är lättare att få ett asylbeslut ändrat i Skåne och Göteborg än i Stockholm. I Göteborg ändras vart fjärde överklagade beslut och i Skåne vart tredje, medan bara vart tionde ändras i Stockholm. ("Olika asylbeslut i domstolarna", Sydsvenskan, 2006-11-26).

Sydsvenskans nya artikel fokuserar istället på domarna, att det även förekommer stora skillnader i bedömningen lokalt, mellan olika domare inom samma enhet.

Kritik mot att man dömer olika i olika regioner anser jag vara felriktad. Det sägs i dagens artikel, att det helt enkelt kan ha att göra med olika grupper av sökande, med olika bakgrund och härkomst, och därmed också olika utgångslägen för att få stanna i Sverige.

Men lika viktigt är att olika förvaltningskultur kan uppstå i olika regioner. På så sätt tolkar man lagen olika och skaffar sig en regional praxis. Det är fullt naturligt. Det är inte givet att det finns något definitivt rätt eller fel, för praxis utgår alltid från vad lagen underlåtit att föreskriva. Förvaltning skapar sig praxis utifrån lagstiftning och det finns inget egenvärde i att det alltid ser likadant ut - utom för politikers och allmänhetens tyckares ordningssinne.

Däremot kan det vara problem om enskilda domare dömer olika. Inte för olikhetens skull i sig, så länge domaren håller sig inom sina formella instruktioner. Men det kan däremot vara ett problem för att det är ett tecken på att én människas personlighet påverkat snarare än att man i ett regionalt förvaltningskollektiv tillsammans skapat sig en tolkning av lagen, förhoppningsvis i någon typ av professionell diskussion eller utbyte.

"Nya Sydsvenskan" väljer bort danskt

2009-03-12T15:09:00.004+01:00

Sydsvenskan ändrade på mycket i sin nya tidning den 7 mars. För den som inte uppmärksammat det har dansk tv flyttats ("Chatt om nya Sydsvenskan", Sydsvenskan 2009-03-08) "till en liten undanskymd plats" (som en läsare uttryckte det). Lunds lokala student-tv har helt försvunnit. Det har dansk radio P1, P2, P3 och P4 också ("Frågor och svar om Nya Sydsvenskan", Sydsvenskan 2009-03-07). Alla utländska börser har försvunnit med i alla fall ett undantag, den danska.

Det är underligt att Sydsvenskan gör sådant här när Öresundsregionen blir mer och mer påtaglig för varje dag. Vi har en stor pendling till Själland nu och massor av danskar bor i Skåne. Den här utvecklingen är en av de största förändringarna i Skånes historia på senare tid.

Samtidigt tror jag inte för ett ögonblick att Sydsvenskan aktivt velat "sabba" denna regionala utveckling; det här handlar om ett affärsmässigt beslut. Det betyder inte att det inte kan vara baserat på en missuppfattning av marknaden/kunder och befolkningsströmmar, att det inte kan vara kortsiktigt, att det inte kan vara präglat av en omedvetet nationell syn på samhället och omvärlden eller att det kan sakna vilja att själv vara med och leda utvecklingen i en viss internationell/transregional riktning.

Kommunsammanslagningar emot regionidén

2009-03-11T22:13:00.004+01:00

Nu diskuterar lokalpolitiker en sammanslagning av Ystad, Simrishamn och Tomelilla till en enda Österlenkommun igen. ("Tiden talar för storkommun", Sydsvenskan 2009-03-11). Simrishamns kommunalråd Christer Akej (M) har i dagarna bjudit in samtliga ledamöter i kommunfullmäktige i de tre kommunerna till en gemensam "förutsättningslös” diskussion den 5 maj.

Det är en mycket dålig idé att slå ihop Österlenkommunerna. Storkommuner som ett resultat av sammanslagningar i Skåne blir aldrig tillräckligt stora för att organisatoriskt kunna "följa" de resandeströmmar och det behov av regionalisering som vi har i Skåne. Det blir sämsta möjliga halvmesyr. Istället riskerar kommunsammanslagningarna att splittra regionen i ett antal starka och konkurrerande enheter, typ sydväst mot nordväst eller sydöst.

Vad som idag sker i samhället är att vi närmar oss en situation där hela Skåne fungerar som en stad eller ett stadskluster. Inom detta område ligger pendlingen; där ligger det dagliga resandet och helgresandet. Där bör också den tyngsta beslutsmakten ligga, starkare än både stat och kommun. Därför att det är en naturlig enhet.

Samtidigt som Skåne stärks, får vi möjlighet att göra kommunerna i sanning lokala där invånarna har omedelbar till gång till politiker och andra beslutsfattare. Lunds kommun borde t ex delas i åtminstone Lunds stad och Romele kommun, kanske i ännu mindre delar. Centern i Lund stöder tanken på Romele kommun med all rätt; det står i vårt partiprogram. Ett starkt Region Skåne gör de lokala visionerna äntligen tänkbara igen.

Funderingar på kommunsammanslagningar inom Skåne av typen mellan Ystad, Simrishamn och Tomelilla går däremot tvärs emot modern utveckling och är tankemässigt en rest från 70- och 80-talen.

C nationaliserar polisen -> jag lämnar?

2009-03-04T23:48:00.020+01:00

Dags att gå? Sydsvenskan rapporterar att centern vill avskaffa de 21 länsmyndigheterna och göra en enda nationell myndighet av polisen ("C vill avskaffa länspolis-myndigheter", 2009-03-04). Johan Linander, partiets justitietalesman, talar om motståndet mot "nationalisering", som något som man nu överger (motståndet alltså). Rubriken på inlägget på hans blogg är kort och gott "Nationell polis".

Efter FRA och IPRED (och ACTA?) börjar det alltså bli dags för mig att förbereda att lämna centern. Istället för en offensiv decentralisering i regeringsställning ser jag att det går åt fel håll. Jag ser också att inga andra centerbloggare under de senaste 24 timmarna verkar ha haft något att invända mot c-förslaget att polisen nationaliseras. Så då är det väl jag som är på fel plats. Jag räknar med att sitta mandatperioden ut dock och att i min roll vara lojal. [ Jag har nu hittat ett undantag i Erik Hultin som nämner förslaget om en nationell polis som en del av ett stort problem inom c. ]

Det är i sig uppenbart förvånande att centern vill nationalisera eller centralisera polisen eftersom centern av tradition stått för decentralisering. I gengäld vill centern införa kommunala polisnämnder, där politiker, socialtjänst och lokala företrädare ska ha viss beslutsrätt över polisarbetet. Varje kommun ska ha egna stationerade poliser, och varje kommunledning ska ha en tydligt utpekad chef att vända sig till.

Samtidigt ska rikspolisen enligt förslaget nu "kunna besluta om metoder och inriktning mot olika typer av brottslighet för hela landet, utan att de besluten ska kunna överprövas eller ignoreras av länsmyndigheter" (citat från Sydsvenskan, min kursivering). Vi ska ha en typ av kommunal polis som ska sysselsätta sig med de praktiska frågorna som "narkotikaproblem eller klotter eller annan brottslighet" medan de stora frågorna som metoder och inriktning mot olika typer av brottslighet centraliseras till Polhemsgatan 30 i Stockholm.

Det ska klargöras att rikspolischefen är chef för rikspolisstyrelsen. Myndigheten är lokaliserad till Stockholm. (Läns)polismyndigheten i Skåne ligger i Malmö. Essensen i förslaget är alltså att förvaltning i Malmö inte längre regionalt ska kunna få besluta som metoder och inriktning i brottsbekämpning utan att förvaltning i Stockholm ska ta över detta. Oavsett om lokal polis ska få lov att, för att hårddra det, t ex hitta rätt sätt att stävja klotter, är centerns förslag en kraftig centralisering av förvaltning.

Förslaget är det sämsta möjliga ur ytterligare ett perspektiv. Enligt min mening bör staten generellt sett släppa ifrån sig makt, både i folkstyre och förvaltning. Regionerna/länen utgör den nivå som mer och mer bör ta över befogenheter. Det är en parallell till regionaliseringen av Sverige och Europa. Här går centern nu i rakt motsatt riktning och avskaffar den regionala förvaltningsnivån och vill placera makten dels centralt, dels splittrat på hundratals kommuner i Sverige. Det är inte svårt att gissa sig till vart tyngdpunkten för reell makt kommer att förskjutas.

Det dröjde ända till 1965 innan den svenska polisen förstatligades. Det innebar givetvis en centralisering från den tidigare situationen. Idag har vi fortfarande en statlig polis. Jag menar att den regionala nivån inom polisen bör stärkas. Argumenten är desamma som gäller för decentraliserad demokrati: mångfald i lösningar, regional kännedom, skräddarsy beslut och metoder till region och närhet till invånarna som lever där. Inget hindrar omfattande länssamarbete eller en riksnivå med sin egen adminstrativa beslutsmakt i vissa frågor.

Justitieutskottets ordförande Thomas Bodström (s) har menat att "Polisen måste decentraliseras", Svenska Dagbladet, 2007-11-26). Han uttryckte i sin artikel sitt gillande för "ett svenskt FBI" som samtidigt "ska vara landets enda centralstyrda enhet". Det låter mycket intressant att i stort sett begränsa rikspolisen till detta, eller i alla fall försöka komma nära ett sådant i huvudsak decentraliserat ideal. [Bodström har sedan dess gått med i centraliseringståget igen ("Stort stöd för nationell polis", DN 2009-03-03), men det är likafullt noterbart att han kunde ha en decentraliseringsåsikt tidigare. ]

Särskilt i Skåne är centerns förslag inte önskvärt. Skåne växer mer och mer ihop till ett stadskluster utan att man i en kostsam reform behöver splittra polisförvaltning på 33 kommuner. I Skåne är det den regionala polisförvaltningen som är naturlig och som ska stärkas. Den finns geografiskt sett tillgänglig på cirka "pendelavstånd" för i stort sett alla invånare.

Förslaget kommer från centerledningen och ska framföras till partistämman i maj. Så sista ordet är inte sagt. Stämman kan ju säga nej. Sannolikheten för detta känner jag inte till.

Idag avgörs valet 2010 för mig

2009-02-25T07:44:00.005+01:00

Idag röstar riksdagen om EU-direktivet Ipred. Jag repeterar mig: röstar riksdagens centerpartistiska ledamöter för att införa direktivet så kommer jag inte att stödja eller lägga min röst på centerpartiet i riksdagsvalet 2010. Det finns inte på kartan - såvida inte nya kandidater starkt kommer ta avstånd från tidigare ledamöters agerande. Oaktat att jag är (indirekt) förtroendevald för partiet på kommunal nivå. Min röst hamnar då bara på partiet på kommunal och regional nivå.

Ipred-lagen röstades tydligen igenom nu i eftermiddag ("Ipred-lagen röstades igenom", Sydsvenskan 2009-02-25). Jag ska kolla upp om alla centerpartister röstade likadant (det förutsätter jag). Centern har i alla fall på en halvtimme förlorat min röst i riksdagsvalet för hela mandatperioden 2010-2014. Starkt jobbat! Riktigt...jävla...imponerande klantigt.

"Fastlagsbulle" nu helt borta från skyltarna

2009-02-24T23:09:00.004+01:00

Idag är det fettisdagen. Det är dagen då man får lära sig att äta fastlagsbullar. I en intressant artikel "Bagaren bullar upp i ottan" i Sydsvenskan idag (2009-02-24) nämns det att det där med att äta fastlagsbullar på tisdagen är en uppsvensk tradition som man börjat med sent i Skåne. Vår öresundska dag var alltid måndagen, "bullamåndag", dagen före. Eller på danska: "bollemandag". Det är intressant hur vår gamla skånska kultur raderats ut på område efter område.

Det skånska ordet "fastlagsbulle" (i västra Öresundsregionen säger vi "fastelavnsbolle") har börjat ersättas med "semla" och jag frågade på ett café i Lund och expediten kunde berätta att de flesta nu beställer "semlor", inte "fastlagsbullar". (Hon förstod inte varför, för "vi är ju i Skåne".) Jag gick runt lite i Lunds stad och inga caféer eller konditorier skriver numera "fastlagsbulle" på skylten utanför butiken eller på lappen inne vid disken. Ramklints, båda Mormors bageri, Seven Eleven, Patisseriet, Annes & Stortorgets bageri och Conditori Esplanaden skriver alla "semla". Där är sju exempel.

Det är problematiskt att bestämma sig för en ordform och sedan moralisera över andras språkanvändning. Vill skåningarna att de sista resterna av det gamla språket och kulturen ska försvinna, eller att det helt enkelt inte spelar någon roll, så gör det mindre.

Det är i och för sig, objektivt sett, fortfarande en förlust för den som tror att mångfald är en tillgång, även i det lilla. Att ett unikt ord ersätts med ett annat ord innebär ingen utveckling; det minskar bara språkvariationen. Språkförändringar och språkersättningar leder också i sig ofta till frustration hos en del av en språkgemenskap, och det är en nackdel.

Men framför allt så tycker jag det är viktigt att skåningarna vet om att det de faktiskt sakligt sätt gör är att ta över uppsvenska ord och kulturföreteelser. De dödar en levande användning av sina sista kvarvarande regionala kulturuttryck. Om det känns ok, så är det också ok, men det borde inte bara få hända av slentrian.

För den som gillar uttrcyket "fastlagsbulle" finns en FaceBook-grupp som heter "Det heter fastlagsbulle". I slutet på mars 2009 har den drygt 200 medlemmar. Om antalet skulle stiga väsentligt, så finns det anledning till att tänka till ytterligare i denna fråga.

Bilderna nedan är från idag. Första bilden är från Ramklints. De övriga ser man på bilderna varifrån de är.

Icke-centraliserad kultur -> populism?

2009-02-12T15:02:00.014+01:00

Det hjälper inte att man länge bott i Malmö. Har man arbetat på Expressen i Stockholm som kulturchef i sju år så får man nog lätt tänket. Per Svensson slutade som Expressens kulturchef och fick i november förra året en fri roll som s k senior columnist på Sydsvenskans kulturredaktion.

Idag skriver han beträffande Kulturutredningen ("ANALYS: "Pengar är roten till allt gott", webb 2012-02-12):

Utredningen vill av någon anledning decentralisera och centralisera på en och samma gång. Större ansvar för den faktiska kulturverksamheten ska lämpas över på regionerna. Varför? Kanske för att glädja Maud Olofsson samt ett antal region- och kommunalpolitiker av varierande färg. Det finns här en uppenbar risk för avprofessionalisering av kulturpolitiken, en ökad lyhördhet för lokal kulturpopulism.

Det är inte så lätt för mig att argumentera emot, för det är i sig inte särskilt mycket argument i det här; det är mest ett osäkert orsakssamband där begrepp ingår som har osäker innebörd - som "avprofessionalisering" och "kulturpopulism".

Men det är fascinerande att man kan ha de kulturpolitikcentralistiska åsikterna i en tidning i en region som i stort sett tappat hela sin egna kultur under 1900-talet. Från att för ett fåtal generationer sedan ha haft ett eget språk och en östdansk kultur och tankesätt, så har man till stor del blivit en kopia av en Mälardalskultur. Utan att någon tycks veta om den lilla historien, diskutera den eller fundera på om vi och Skandinavien förlorade något i den utvecklingen.

Jag menar att staten överhuvudtaget aldrig borde syssla med kultur. Det borde vara en exklusiv regional och lokal angelägenhet.

Skämtteckning om broavgifter

2009-02-05T21:52:00.003+01:00

Politiska skämtteckningar och karikatyrer är inte så vanliga i Sverige. De utgör egentligen ett ganska bra vapen när det gäller att försöka förändra något i samhället. Jag har kommit över ett serie-program och har gjort ett första försök. Ni får avgöra hur det föll ut denna gång.

Oönskad viagrareklam mer hedervärt

2009-02-04T16:47:00.008+01:00

Sydsvenskan rapporterar att Öresundsbron webbsajt hackats med Viagrareklam ("Viagra intog Brosajten", 2009-02-04). Det blir väl i verkligheten nästan en förbättring. Oönskad Viagrareklam är troligen mer hedervärt.

Då ägnar man sig åtminstone inte åt att dränera en region från möjliga miljardtillväxter. Det gör Öresundsbrokonsortiet med sin 650 kr avgift tur och retur på kommunikation med bil. Jag kan absolut se konsekvent genomförd kapitalförstöring som ett moraliskt brott.

Gratisbroar och gratisvägar i hela Sverige

2009-01-31T01:56:00.011+01:00

Alla vägar i Sverige är avgiftsfria utom (gamla och nya) Svinesundsbron (23 kr/överfart) och Öresundsbron. Då bortser vi från Stockholms stads trängselskatt (0-20 kr/infart) som har ett alldeles särskilt syfte.

Öresundsbron kostar 325 kr/överfart, dvs 650 kr tur och retur. Nu ska avgiften höjas med 8 % för att anpassas till den danska kronan ("Broavgiften höjs på svenska sidan", Sydsvenskan 2009-01-31).

Det finns gott om andra långa broar i Sverige, och ingen, utom olycksbrodern Svinesundsbron, kostar en krona att färdas på. Ölandsbron, Höga Kustenbron, Uddevallabron, Vallsundsbron, Stallbackabron, Sannsundsbron, Strängnäsbron, Alnöbron är t ex de svenska vägbroar som är mer än en kilometer långa. Gratis. Följer man länken ovan kan man se tjugo andra broar som mäter över halvkilometern. Gratis.

Att bygga tunnlar brukar inte vara så mycket billigare. Ett trettiotal svenska vägtunnlar, flera över kilometern långa, finns listade här. Ingen kostar något att använda.

Förutom broar och tunnlar finns många andra kostsamma infrastrukturprojekt i Sverige där trafikanterna åker gratis. Låt oss t ex se på Storstockholm.

Essingeleden blev klar 1966. Dåtidens kostnad på 240 miljoner kr är lite knepigt att ta reda på i dagens penningvärde, men ett par miljarder handlar det i alla fall om. Södra länken (6 km lång varav 4,6 km går i tunnel), invigd 2004, kostade ca 8 miljarder. Norra länken (kommer till största delen gå i tunnlar varav den längsta blir cirka tre kilometer lång). Den beräknas kosta något mer än Södra länken, när den blir klar 2015. Ingen av dem kommer att kosta något att använda. Österleden beräknas kosta lika mycket som Norra länken om den blir av. Förbifart Stockholm beräknas kosta ca 25 miljarder om den blir av.

Överhuvudtaget finns det totalt drygt 500 000 kilometer väg i Sverige. Sex av dessa kilometer är betalväg. De ligger i Skåne. Och kostar 325 kr per användning.

Av någon anledning har vi i Öresundsregionen fått en särskild Skåneskatt på vår kanske viktigaste trafikled. Samtidigt betalar vi, för varje kilometer vi åker, genom bensinskatten enorma infrastruktursatsningar i andra delar av staten Sverige.